Atma
Vårt eviga jag
I ett tidigt skede av fostrets utveckling träder Atma (vår eviga ande) in i hjärtat och får det att börja slå. Hjärtat utvecklas nära embryots huvud och flyttas senare ner till bröstet när kroppen växer. Atma bor i hjärtat som en tyst åskådare och blir medveten för oss genom självförverkligande. Den är en spegling av det ursprungliga väsendet inom oss. Atma utvecklas inte, utan är målet för vår medvetandeutveckling.
Västerländsk filosofi fokuserar på individualism och utveckling av egot, medan österländsk filosofi handlar om kollektivism och att vända individen inåt mot den allomfattande anden.
Shri Mataji describes how the cutting of the umbilical cord at birth causes a separation in our awareness from the absolute divine awareness in the subtle Sushumna channel. On a gross level this separation corresponds to the gap between the solar plexus and the vagus nerve of the parasympathetic nervous system. This phenomenon has been named in many ancient scriptures for example, as Void in the Zen system and Maya (illusion) in Hinduism. Later, during our childhood, when our limited human identifications, symbolized as ego and superego, inflate like a balloon covering the left and right hemispheres of the brain corresponding to the ends of the left and right sympathetic nervous systems, it completely envelops our consciousness as a separate entity and the consciousness of the 'I' (Aham) presides.
Shri Mataji förklarar att när navelsträngen klipps vid födseln, separeras vi från det gudomliga medvetandet. Denna separation kallas "Void" i Zen och "Maya" (illusion) i hinduismen. Under barndomen växer vårt ego och superego, täcker hjärnhalvorna och tar över vårt medvetande.
När Kundalini stiger till hjärtat genom självupplysning, upplyser den Atman och vi känner den rena glädjen av att existera. När Kundalini når Sahasrara-chakrat på huvudet, kopplas vår Atma till den universella kraften och vi upplever en djup lycka av att vara ett med universum. Även en liten känsla av denna glädje kan guida oss på vår andliga resa. När vi väl känner denna glädje vill vi behålla den och undviker automatiskt beteenden som skadar den. Därför finns det få regler och inga dogmer i Sahaja Yoga.
Adi Shankaracharya, en av Indiens mest kända andliga mästare, beskriver detta absoluta tillstånd av medvetande om det kollektiva väsendet som reflekteras i vårt hjärta som evig salighet i de vackra verserna av "Atma Shatakam".
"Manobuddhyahamkar. Chittani Na Aham
Jag är varken intelligens, sinne, uppmärksamhet eller ego
Na cha Shrotr. Jihve, Na cha ghraan Netreghraan Netre
Jag är varken min hörsel smak, lukt- eller syn
Na cha vyom. Bhumir Na Tejo Na Vayu
Jag är varken himlen, jorden, elden eller luften
Chidanand. Rupah., Shivo.ham, Shivo.ham
Jag är evig glädje och medvetenhet, jag är Shiva, jag är Shiva"