Att vara en dammpartikel
Jag önskar vara som en dammpartikel
som rör sig med vinden.
Den färdas överallt.
Den kan färdas och sitta på en konungs huvudet,
eller färdas och falla för någons fötter.
Och den kan färdas och sitta på en liten blomma,
och den kan färdas och sitta var som helst.
Men jag önskar vara en dammpartikel.
Som är väldoftande,
som är närande,
som är upplysande.
Shri Mataji Nirmala Devi,
sju år gammal i Dhulia, Indien, 14 januari 1983.
Till Mina blomsterbarn
Du är arg på livet
Som ett litet barn
som förlorat sin mor i mörkret
Du tjurar och uttrycker förtvivlan
åt det lönlösa slutet på din färd.
Du bär fulhet för att upptäcka skönhet
I sanningens namn benämner du allt som falskt.
Du dränerar känslor för att fylla kärlekens bägare.
Mitt rara barn, min älskling
Hur kan du finna frid genom att föra krig
med dig själv, med ditt väsen, med glädjen själv?
Nu får det räcka med förnekandets möda,
tröstens konstgjorda förklädnad.
Vila nu i lotusblommans kronblad
i din hulda Moders knä
Jag kommer att pryda ditt liv med ljuva blomster
Och fylla din tid med glädjens väldoft
Jag kommer att smörja ditt huvud med gudomlig kärlek
För jag kan inte längre stå ut med dina kval.
Låt mig omsluta dig i glädjens ocean
Så du förlorar din varelse i den Högste
som ler i ditt inres bägare,
Hemlighetsfullt dold, ständigt lockande
Bli varse och du kommer att hitta Honom
och hela ditt väsen skälver av salig glädje
och hela universum höljs av ljus.
Shri Mataji Nirmala Devi, till USA:s sökare på sin första resa till Amerika 1972.
Jag ser ett berg
Jag ser ett berg från mitt fönster
det står där som en klok gammal man
utan begär, full av kärlek.
Så många träd och så många blommor
plundrar berget oupphörligen
men dess uppmärksamhet störs inte
Och när regnet öser ner
likt många kannor fyllda med moln som brister
och fyller berget med grönska,
kanske kommer stormen farande,
och fyller sjön med medlidande.
Och floderna strömmar ner
mot havet som kallar
Solen kommer att skapa moln och
vinden bär regnet på sina fjäderliknande vingar
mot berget.
Detta är den eviga leken
Berget beaktar
Utan begär.